GAIS mot toppen?

Såg Djurgården-GAIS igår och det sägs visst att Djurgården ska ha bättre spelare än Göteborgs Allmäna Idrottssälskap. Fan trot. Gaisarna var beredda att springa hur mycket som helst och vann i stort sett varenda närkamp mot veka dif-spelare. Även tabellen talar ju för att Djurgården borde ha bättre spelare men springer man inte är det svårt att vinna fotbollsmatcher.

Kanske har det gått så långt att fotboll mest är ett spel för terränglöpare där en och annan läcker fint liksom mest slinker med på köpet. Eller orkar göras av någon tekniskt kunnig som ändå orkat och hunnit med terränglöpningsträningen. Jag hoppas jag har fel och det som är tröstande är väl att om båda lagen springer så vinner det bättre för det är ju inte så kul om det löpstarkaste laget vinner hela tiden.

Fast missförstå mig inte, kära Gaisare. I första halvlek spelade Gais en fin fotboll med mycket löpningar men efter 2-0 och en utvisning backade man hem. Inget konstigt i det och mot Djurgårdens (brist på) bolltempo hade det nog räckt med sju, åtta man för att freda målet.

Så länge GAIS spelade offensivt imponerades jag av James Keene, Kari Stephenson, Johann Gudmundsson och mannen med Allsvenskans coolast namn: Boobie Friberg da Cruz. Förutsatt att de hänger kvar i år borde GAIS om de uppvisar sånt här spel nästa säsong vara ett stabilt mittenlag som kanske till och med kan blicka mot övre halvan. Om man nu får behålla James Keene, killen är bara 21 år.