En osvensk skalle?

Maken till vinnarskalle var det länge sedan jag såg sitta längst upp på huvudet på en svensk. Anja Pärson har knappt kommit i mål i en enda tävling i vinter (nåja, en lätt överdrift) och så är det VM på hemmaplan. Då bestämmer hon bara sig: Jag ska vinna. Och så gör hon det.

Vissa människor verkar ha den egenskapen och den kanske inte är så sympatiskt i det vardagliga livet (tänk att ha en chef som var likadan) men i idrottens underbara värld är det häftigt att skåda. Vet inte vad den kommer ifrån, den där egenskapen, den där metala dispositionen eller vad det nu är. Men den är otroligt imponerande.

Möjligen är egenskapen inte alls osvensk med tanke på att det ändå funnits ett par "Anja-psyken" tidigare i svensk idrottshistoria och att det demografiska urvalet inte är så stort som i andra länder. Men i jantelagens Sverige måste vi väl säga att någotning som är bra, häftigt och helt otroligt är osvenskt. Eller hur?